Dag 1 inkaleden

Dagen började med en tidig frukost och en sista dusch på vårt hotell i den lilla byn. Sen tog alla sina sk duffelbags och gick till bilen/bussen. Vi fick inte ha med all packning så de delade ut gröna duffelbags där vi fick ha max 6 kg, sovsäcken vägde 2 så det fanns inte så mycket plats till annat. Vår chaufför kastade upp väskorna på bilens tak och sen körde vi iväg mot km 82 där inkaleden börjar. Sammanlagt var vi 17 stycken som skulle vandra plus våra tre guider Speedy, Jako och Edward. När vi kom fram till km 82 så träffade vi de 21 bärarna och de 2 kockarna som skulle följa med på vår vandring. Bärarna är inte längre än 160 cm, springer i sandaler och bär 20-25 kg på ryggen.

Dag ett gick ganska smärtfritt, det var mestadels fint väder och första delen på leden var inte särskilt jobbig. Det var lite uppförsbackar men mest plan mark. Vi gick i ett par timmar innan vi fick lunch som bestod av soppa och sedan fisk. Under lunchen upptäckte vi att det roligaste guiderna visste var att skämta om att någon annan är gay, eller som de uttryckte det "buttyboy", något som vi fick höra många gånger under vandringen. Efter lunchen fortsatte vi i ungefär en timme till innan vi var framme på den fina campingplatsen. Där var alla bärare redan och hade varit där ett bra tag, de hade satt upp alla våra tält och fixat i ordning för tea-time.

Efter tea-time så skulle alla i gruppen plus alla som jobbade presentera sig för varandra. Eftersom allt skulle göras på spanska och jag och Victor var de enda som kunde prata spanska så var vi helnöjda!

Sedan hade vi ett litet tag att ta det lugnt och snacka med de andra i gruppen och guiderna innan vi skulle äta middag. Middagen inleddes med en soppa igen och sedan huvudrätt och efterrätt. Sedan förklarade Speedy för oss vad vi skulle göra nästa dag och vi kan väl erkänna att det inte lär jättelockande. Dag två är känd för att vara den värsta dagen på hela inkaleden så vi gick och lade oss tidigt för att kunna klara av det!

köket...