Dag 2

Andra dagen är som sagt känd som den värsta dagen. För oss började den inte jättebra, Victor hade blivit sjuk under natten, feber och förkyld, vilket innebar att han inte hade någon aptit på morgonen. Jag tvingade i honom lite mat och sen skulle vi börja vandra. Vandringen började i uppförsbacke tills vi kom till ett litet kontor som kollade våra pass, sen fortsatte uppförsbacken. Uppförsbacken slutade aldrig, det regnade och Victor mådde inte så bra. Speedy gav honom tabletter och andra saker han hittade i naturen för att få honom att må bättre. Det hjälpte iaf lite men det var antagligen höjden han var sjuk av och eftersom vi fortsatte uppåt i fem timmar så var det lite svårt att bli helt bra. Vi var på väg mot Dead Womens Pass som ligger på 4200 m höjd och på vägen såg man många utmattade människor och många som frågade sig själva varför de betalat för att göra det. Men efter många vilopauser så var vi tillslut uppe och då var det bara att klättra ner på andra sidan berget.

Eftersom det hade regnat så fruktansvärt mycket så hade trappstegen ner förvandlats till vattenfall, vilket våra vattentäta skor inte tålde. Så när vi kommit ner och fram till campet där vi skulle äta lunch så var både skor och kläder ganska blöta.

Lunchen inleddes med en soppa (vi började bli ganska trötta på soppa) och sedan någon huvudrätt. Därefter var det bara att fortsätta att vandra...uppåt. Men efter att ha fått lite mat i magen så gick det lite lättare. Vi gick ett tag och sedan var det slut på uppförsbacken! Dock inte för vår guide Speedy, som sprang längre upp på ett berg för att sätt sig och spela flöjt på en sten.

När alla lyckats gå upp så fortsatte vi att gå mot campingen där vi skulle äta middag och sova. När vi var framme så försökte vi hitta torra kläder och sen vilade vi och var väldigt stolta över oss själva. Vi sammanfattade dagen som den värsta och den bästa någonsin, för det var en så skön känsla när man klarat den svåraste dagen på hela inkaleden!

Senare på kvällen så åt vi middag, soppa (jippi), pasta och sedan fick vi tårta medan Speedy spelade Celine Dion låtar på sin flöjt. Direkt efter tårtan gjorde vi oss i ordning för sovsäcken och hoppades på att våra kläder skulle torka tills dag 3.

Det började såhär, sen tog vi inte många fler bilder innan det jobbiga var över